Särö den anrika kungliga badorten

Särö var ett danskt kronohemman fram till freden i Brömsebro 1645 varpå säteriet tillföll Gåsevadholms slott. Genom åren skiftade Särö ägare flera gånger. I mitten på 1830-talet förvandlade dåvarande ägaren Anders Helmich Åkerman Särö till en bad- och kurort. År 1847 inköptes Särö av Leopold Schmidt varpå kurorten hastigt utvecklades. Manbyggnaden blev kurhotell med restaurang, och man anlade två kallbadhus (ett för damer och ett för herrar), varmbadhus och villor för uthyrning. Badortsläkare anställdes. Särö fick ett eget elektricitetsverk och det tillkom pensionat, livsmedelsbutik, fiskaffär, apotek, telegrafstation, smedja, kortvaruaffär, trädgårdsmästeri m m. Ångbåtsförbindelse med Göteborg upprättades och 1903 invigdes en järnvägsförbindelse mellan Särö och Göteborg. Här anlades promenadstråk, tennis- och kroquetbanor, stall för Särö Fäldtridt-Klubb. Särös första golfklubb såg dagens ljus redan 1899. Särö Båtklubb, som tillkom 1925, arrangerade segelregattor.

Kungabesök

I mitten av juli 1857 kom HM kung Oscar I för första gången till Särö för att förbättra sin sviktande hälsa. Den konstnärligt lagde HM kung Karl XV besökte ön 1871. Hans namnchiffer kan ses på en sten i Särö Nordanskog. Åren 1887-1904 besöktes Särö så gott som varje år av HM kung Oscar II. Han bodde då på chefsfartyget Drott. Redan som kronprins tillbringade HM kung Gustaf V strängt taget alla sina somrar på Särö fram till 1949. Han bodde då hos kabinettskammarherre James Keiller på Villa Gövik. Vid några tillfällen höll konungen även konselj på Särö. Konseljbordet är fortfarande i familjen Keillers ägo.

Bland de många kulturpersonligheter som därutöver sökte sig till Särö, bl a för de hälsofrämjande badens skull, kan nämnas kompositörerna Bedrich Smetana, Wilhelm Stenhammar och Gösta Nystroem, skalden Erik Gustaf Geijer, sångerskan Kristina Nilsson, kemisten Jöns Jakob Berzelius och politikern Baltzar von Platen.

Friluftsgudstjänster räckte inte

Tillströmningen av sommarboende och badgäster medförde att man även firade gudstjänst varje söndag. Det ansågs för långt och krångligt att ta sig till församlingskyrkan i Släp, så man firade  friluftsgudstjänster på Särö med präster från Göteborg. Vid otjänlig väderlek fick man utnyttja den s k societetssalongen på kurhotellet. Tillströmningen av gudstjänstbesökare var ofta större än vad salongen kunde rymma. Konung Gustav V var en flitig gudstjänstbesökare.

Behovet av en riktig kyrkobyggnad växte sig allt starkare. Kyrkoherden i Masthuggets församling, som tidigare hade varit engagerad i tillkomsten av Hidås kapell, nämde vid något tillfälle att Särö borde ha en egen kyrka. Konsulinnan Ellen Krafft tog då initiativ till att, med stöd av grosshandlare Elof Hansson, direktör John Antonson och grosshandlare Sven W Bratt, bildada Särö Kyrkostiftelse 1918 i syfte att samla in pengar för uppförandet av en kyrkobyggnad på Särö. Som stiftelsens förste ordförande utsågs kyrkoherde Valdus Bengtsson. Vid insamlingstidens slut hade kr 105 758:97 insamlats. Kyrkans ritningar utarbetades av arkitekt Allan Berglund (1887-1950), Särö, som f ö var Nordhallands Hembygdsförenings förste ordförande. Entreprenaden gavs åt byggmästare Albert Lundblom (1856-1941), Släp. All dekormålning, inklusive altartavlan, anförtroddes åt göteborgskonstnären Brocke Blückert (1887-1956). Särö Elektricitetsverk stod för elinstallationen. Vid den tiden hade Särö ett eget privatägt litet kraftvärmeverk.

Ur stiftelseurkunden:

Att å Särö uppföra en kapellbyggnad och tillhandahålla densamma för sitt gudstjänsteliga ändamål. Allmänna gudstjänster - med eller utan infogad nattvard eller dop - skall förrättas av präst i Svenska Kyrkan. Styrelsen må tillfälligt upplåta kyrkan för ändamål som icke strider mot kyrkans karaktär av invigt gudstjänstrum. All upplåtelse av kyrkan får endast ske på villkor att den icke innebär något som strider mot kyrkorummets helgd eller mot kyrkans ordning, att det kan tagas för visst att kyrkorummet och dess inventarier behandlas med aktsamhet och pietet. Upplåtelse av kyrkan sker mot av styrelsen fastställd taxa. Ordningsföreskrifter för verksamheten skall följas av dem till vilka upplåtelsen skett. Stiftelsen skall verka för förståelse och tolerans mellan individer, samfund och sammanslutningar i religiösa trosfrågor.

Kunglig invigning och, senare, byggnadsminnesförklaring

Vid en stämningsfull högtidlighet lördagen den 19 november 1921 hade man kommit så långt, att den sista stenen infogades i kyrkans grundmur. Redan söndagen den 30 juli 1922 kunde kyrkoherden i Vallda-Släps pastorat, Anders Laurén, högtidligen inviga kyrkan i närvaro av HM Konung Gustaf V. Vid detta tillfälle, eller möjligen något år senare, tilldelade Gustaf V konsulinnan Ellen Krafft konungens guldmedalj för hennes uppoffrande arbete med att få i stånd ett kyrkobygge på Särö.

Den 1 september 2000 ingick Särö kyrka ett samarbetsavtal med Släps församling. Syftet var, att skapa större samverkan mellan kyrkorna i området samt att utvidga gudstjänstlivet i Särö kyrka till glädje för traktens kyrkobesökare.

Den 14 mars 2005 byggnadsminnesförklarades kyrkan av Länsstyrelsen i Hallands län med motiveringen: Kyrkan, vars tillkomst speglar Särös historia och utveckling som badort, är en osedvanligt välbevarad exponent för sin tid. Kyrkan utgör ett omistligt inslag i riksintresset Särö. Att kyrkan i så hög grad undgått förvanskning innebär att den har ett högt autenticitetsvärde. På Kristi Himmelsfärds dag, den 5 maj 2005 hölls en högtidlig Byggnadsminnesgudstjänst, ledd av biskopen i Göteborgs stift, Carl-Axel Aurelius, kyrkoherden i Vallda-Släps pastorat (numera Särö pastorat), Göran Lehnberg, samt komministern i Släps församling, Katinka Randin.

Kyrkostiftelsens ordföranden

© 2019 T Atterbom